Fyra osttyper

Färskost

farskost

Detta är namnet på ostar som varken pressas eller lagras. Osten tillverkas av nyystade ostkorn eller genom syrning av mjölk (slags filmjölk). Den typiska karaktären är att den är halvflytande och smaken är relativt syrlig. Kesella och Keso är två goda exempel på färskost.

Hårdost

hardost

Hårdost är en osttyp som är fast i konsistensen. Många skär osten i skivor och använder den som smörgåspålägg, men lika ofta är den en populär ingrediens i matlagning.

Man räknar med att det i genomsnitt går åt 10 liter mjölk för att tillverka ett kilo hårdost. Svenskarna är det folk i världen som äter mest hårdost – 13 kg per person och år. Till skillnad från annan ost så pressas hårdosten efter formningen ett antal timmar och detta gör att osten både blir fastare och torrare. Efter detta moment saltas, torkas och vaxas osten. Det finns många olika smaker och styrkor av hårdost och en mycket känd och omtyckt ost är Västerbottensosten.

Mjukost/smältost

mjukost

Detta är en ost som tillverkas av malen hårdost och olika smaktillsatser – till exempel skinka eller svamp. Ofta säljs osten i tub eller ask och osten används kanske mest som smörgåspålägg men också som ingrediens i matlagning.

Dessertost

dessertost

Den här osttypen delas in i olika underklasser och de vanligaste är ytmognade mjukostar/ vitmögelost och ädelostar/grönmögelost.

En gemensam faktor är att alla dessertostar läggs i formar efter det att ostmassan är färdig. Osten pressas inte med något tryck utan de får sjunka ihop av sig själva. På detta sätt bibehåller osten mer vätska och blir krämigare till konsistensen.

Den stora skillnaden mellan de olika ostarna beror på mögelkulturen som tillsätts i ostmassan. Denna kultur bestämmer vilken ostsort det ska bli och vilken sorts mögel som ska växa på och/eller i osten.